idag är en speciell dag. samma dag, för 11år sedan förlorade jag min hjälte till bröstcancern, min farmor. varje år är denna tid är ganska hård, och jag drömmer mardrömmar och gråter utan en riktig anledning. min farmor hade kämpat mot cancern i 10års tid innan den tog över. jag fick se min hjälte försvinna framför mina ögon och skrika av smärta. idag hade jag önskat att jag inte hade sett det jag har sett på min farmors dödsdag, saker som en 11åring inte ska behöva gå igenom. 

min farmor var en stark kvinna med starka åsikter och otroligt mycket kärlek. hon var min och min brors största stöttpelare, när våra föräldrar inte räckte till. hon var en fantastisk människa, som försvann alldeles för snabbt. en människa ska inte behöva dö innan man hinner fylla 65.

det sista min farmor gjorde innan hon blev inlagd på sjukhus var att skriva mitt födelsedagskort. det tog henne 2 timmar och skriva "Grattis på din dag, med all kärlek farmor & farfar" vilket bevisar hur envis hon var. hon kunde inte tänka sig att jag skulle ha en födelsedag utan ett kort som hon själv broderat på.

 

jag har sett hur cancer förstör en människa, hur den angriper allt som finns kvar och hur ögonen slocknar på en kämpande människa. jag var 11år och hon betydde allt för mig. jag älskar dig farmor, än idag!